Salviakyckling med citron- och persiljepasta

Jag gjorde Salviakyckling med citron- och persiljepasta idag för att jag är så löjligt förtjust i salvia. 
 
 
Döm om min förvåning när det är pastan som visar sig vara så god att det är nästan osannolikt. Kycklingen stekte jag för länge så den blev lite torr. Hade råkat använda det sista baconpaketet också så det saknades. Jag måste göra om detta snart igen. Göra om, göra rätt. 
 
Bladpersilja och lite citron bidrog till att göra pastan så god.
 
Salviakyckling med citron- och persiljepasta

Ca 600 g kycklingfilé
½ paket bacon
smör till pannan
½ kruka färsk salvia
flingsalt och nymalen svartpeppar
 
400-500 g pasta (gärna pappardelle)
2 dl créme fraiche
1½ msk kycklingfond eller 1 hönsbuljongtärning
1 msk färskpressad citronsaft
flingsalt och nymalen svartpeppar
1 msk rivet citronskal
1 dl grovhackad bladpersilja
1 bit parmesanost
 
Om det är någongång som jag verkligen-verkligen är noga med eco
så är det när jag använder skalet på citrus. 
 
Koka pastan enligt anvisning på paketet. Lägg creme fraiche i en kastrull tillsamman med fond eller tärning och citronsaft. Värm och smaka av med salt och peppar. rör ned bladpersiljan och citronskalet. 
 
Blanda ner i den nykokta pastan. Hyvla över lite flagor av parmesanost.
 
Stek bacon knaprigt. Låt rinna av på hushållspapper.
Skär kycklingfiléerna på längden till tunna schnitzlar. Salta och peppra. 
Hetta upp en rejäl klick smör i pannan. Stek de tunna kycklingskivorna gyllene i cirka två minuter på varje sida. Tillsätt salviabladen och stek ytterligare en minut. 
 
Krossa bacon och strö över kycklingen. 
 
Stekt sparris till var underbart, broccoli var inte dumt heller men det är inte lätt för broccoli att konkurera med sparris.
 
 
(Receptet är hämtat från Monikas vardagsmat av Monika Ahlberg)
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Piroger, vegetariska och med köttfärs

Häromdagen gjorde jag en lasagne. Det är något av det godaste jag vet. När jag var mindre vad det de jag ville ha när jag fyllde år och fick välja mat under en rätt lång period. Tycker fortfarande det är jättegott. Receptet jag utgår ifrån är det från Rutiga kokboken (som jag fick av min mamma när jag fyllde 15 år). Det blir för det mesta riktigt bra. förutom den gången jag fick för mig att öka mängden lasagneplattor för att storebror i huset har blivit tonåring, tränar mycket och jag älskar att ha matlådor av lasagne... Ja, ni fattar sambandet. Jag ökade inte mängden bechamel eller köttfärssås och den blev grymt torr och tråkig. 
 
 
När jag gör en bechamelsås blir jag alltid så sentimental. Jag fullkomligt älskar doften när smöret har smält och man rör i mjölet. Jag tänker alltid på min älskade lilla mormor då. Det är lite märkligt för jag kommer inte ihåg att jag upplevde så speciellt med den doften när man fick en stek eller goda köttbullar hemma hos henne och morfar. Men dofter tycker jag kan vara lite oberäkeliga, wawoom baff och man har fått världens värsta sentimentalanfall. 
 
Ostsås till lasagne a la Rutiga kokboken.
 
3 msk margarin eller smör 
3/4 dl vetemjöl
7-8 dl mjölk
1 tsk salt
1 krm peppar
2 dl riven ost
 

Ja, så varvar jag köttfärssåsen jag också gjort, ostsås och lasagneplattor. Avslutar med ostsås och lite extra riven ost. Blir så bra så.
 
Vad jag egentligen skulle komma till var att det blev köttfärssås över. (Denna gång hade jag stekt ett baconpaket och hade i köttfärsen, samt en rejäl klick Ajvar relish. Har alltid mycket oregano i också när jag gör köttfärssås till lasagne.) Jag ville göra piroger av det som blev kvar. Tog fram ett paket filodeg som fanns i frysen och lät det tina under dagen. Är inte så van att hantera de tunna och stingsliga filoarken, det visade fungera bäst när jag tog dubbla ark. Klickade på lite köttfärs och rev även lite halloumiost och lade på köttfärsen. Försökte mig på att göra några tjusiga halvmånar men gav upp och rullade ihop dem istället. Får hålla mig till det, det blev bäst. Testade att göra några vegetariska  och de blev såååå goda. Sältan i osten passade mycket bättre än köttfärs, så nästa gång göra ger mig på något liknade blir det enbart dem. 
 
 
Veggo-piroger

250 gr keso (tror jag, jag höftade), avrunnen
1 rejäl bit Sankt agur
½ bit av en sådär liten fetaostförpackning, riven
peppar
Blandas samman, tillsätt
1 ägg, som knäcks i för att hålla ihop det.
 
Klickas på filodegsark som du skurit i lämplig storlek. Vira ihop dem så tjusigt du kan, pensla med olivolja och smält smör som du blandat. 200 grader i cirka 15 min. Håll koll på dem. De skall ha en snygg gyllene färg.
 

Pasta med köttbullar

 
Det här gott folk, blir så bra. Enligt mig är det så trevlig matlagning och som hamnar under kategorin "Maträtter jag har lust att tvinga folk att testa!" Köttbullar kokta i en tomatsås. Japp kokta, men som ändå får en trevlig brun färg, inte ljusa som frikadeller i en kålsoppa. Ni får receptet men först en liten utsvävning.
 
 
Det finns vissa "Tv-kockar" som jag inspireraras mer av än andra, som jag verkligen nördar in på. Drottningen på den listan är Monika Ahlberg. Följer hennes blogg, gillar hennes stil rakt av, inspireras av hennes liv och vet att recepten är säkra kort. Det är bara att göra som hon säger och så blir det kanongott. Punkt. 
 
Tareq Taylor, denna mysiga man som på ett sådant trevligt sätt lagar mat och har ett engagemang i mycket som är så smittande. Älskar programmet Trädgårdonsdag, där han lagar mat och smågnabbas med Pernilla Månsson Colt och John Taylor. Det är så trevligt och ju äldre jag blir, går jag igång allt mer av trevligheter.
Så har vi danskan Camilla Plum, rackarns vad mycket gott som lagats i hennes kök. När jag tittar på hennes program får jag också lust byta livstil, att lämna allt statsliv och flytta ut på landet med rejäl trädgård och växthus och sedan stå och baka bröd och koka sylt resten av mitt liv.
 
 
Ja, så kommer vi då till anledningen till utsvävningen och det är Nigella Lawson. Yes, she´s also really special to me. I grunden är det nog min stora englandskärlek som lyser igenom här. Hon står assnygg och cool i sitt engelska kök, i sitt engelska liv och ja, det slår an en rejäl sträng hos mig. Har alla hennes kokböcker, dvdér o.s.v. Det är verkligen inte alla recept jag har lust att göra som hon tipsar om men vissa grejer har jag testat som blivit så bra och då bland annat det här. Pasta med köttbullar.
 
Tomatsåsen får ni också receptet på, men jag som har kvar av min tomatsoppa som jag gjorde häromdagen kokade köttbullarna i den och det blev så bra. Man kunde ju till och med stannat där, tomatsoppa med frikadeller, men jag ville ha pastan till. Tomatsoppan var i alldeles lagom konsistens för det här. 
 
Om du då inte har en tomatsoppa som står redo kan du göra en tomatsås så här till ex.
 
Tomatsås

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
fräses i gryta tillsammans med 
1 tsk oregano.
Tillsätt 
1½ burk (á 400 g) av krossade tomater
3/4 av en sådan burk med vatten
en nypa socker
s&p
Låt koka i 10 minuter.
Häll i 1 dl mjölk.
 
Köttbullarna

500 g nötfärs (Nigella tar hälften fläsk och nöt, men det har jag aldrig gjort)
1 ägg
2 msk färskriven parmesan
1 vitlöksklyfta
1-2 tsk torkad oregano
3 msk ströbröd el mannagryn
sv peppar
1 tsk salt
 
Knäck ägget och blanda ned alla ingredienser ordentligt. Gör små köttbullar. Låt dig inte frestas att göra förstora köttbullar, då de skall vara små här. Det är lätt att göra riktigt runda då färsen blir ovanligt fast.
 
 
Lägg ned köttbullarna försikigt i tomatsåsen, skaka liksom i dem och låt dem koka ett tag innan du försiktigt rör runt dem i såsen. Låt puttra i 20 minuter.
 
 
Servera med bandspagge. Tyvärr hade jag inte det idag utan tunn, tunn spaggetti (som jag däremot råkade ha tre paket av). Blir inte samma sak, men fick duga.
 
 

RSS 2.0